aperspective

So Mom left today... I don't really know what to feel. Recently (these last couple of months) I have just shut off my emotional feelings because it's easier that way, not having to cry at night. So when mom left, sure it felt a bit empty. The house felt bigger, emptier, but it wasn't like a sad goodbye. It was more just a "i'll see you in a bit" type of thing.  Haha, maybe i'm just growing up :P Naaah that can't be it.
I have a cell phone now! Except for there is something wrong wtih it --- i cant send text messages. eh? blaaah oh well i'll fix that eventually... I have a cell phone!!!!! :D yaaay! I now have contact with the outside world for the first time in about 1 and a half weeks. its been long. Technology is taking over our lives!!!
Now i'm going to leave you for a couple of episodes of Scrubs. Scrubs forever <3 haha :P

Haha not really no but yesterday me and Mom cleaned the whole house! in only 3 hours! So productive right? and i dusted off all my shelves and threw away one or two things, and organized, and vacuumed. Oh! And we also made müsli! I feel so healthy right now :P
Aanyways so mom flies away tomorrow, hm what kind of mother leaves her daughter in another country two times in 7 months? Tsk Tsk. Haha but no im fine, its just that everyone thinks i wont be, like the people here from my church for example. Eeevery time i meet an old lady she is like "Soo, has it been fun with mommy here? Haha yeeea it bet it has!" and i mean there is nothing wrong wtih them caring but its the look in their eye that they get when they say it that and i know they're thinking how poor and unfortunate i am and what a hard life i must be living and how im the most perfectest child they have ever seen. guh! I dont like to be seen as an angelic child. But now im just being ungrateful... aanyhoo.
I can't wait to go back to PNG. But at the same time i'm afraid that i'm going to have built up this picture of how great its going to be and its not going to be as amazing as i thought... its not like i wont like it there but its always hard coming back someplace after having been gone because so much has changed - mostly people. But still, i cAn't wait!
OOoh! i just heard the first signs of spring!! This morning when mom and I went to church I heard the birds chirping, and the snow (we have like 15 cm of snow its crazy!) was all melting and dripping :D yAy! i am soo sick of this stupid cold wintery cold weather that bites your cheek (in the not cute aww its biting but more the AAARRRGHH GET IT OFF ME GET IT OFF ME AAAAHHHHHHHHHHHHHHH IT BUUUUURNS type of way). Heh, so now you know that! :P okay i have nothing to write because my weekend has been pretty much uneventful haha. i love them that way. so now i will go and get some music for tobias for mom to take with her... Todelooo hope you have a good day!

Okay I'm switching to English for all y'all who don't know swedish hahaaa i laugh at you :P so how are you guys? write me!
Anyways, now I will tell you about my day. And how much i suck at doing exams. Well first of all I was up til 2 last night studying, then i got like 4 hours of sleep and then up again at 6! yay! I don't remember much of tihs morning because i was so tired and it seem like such a long time ago. So first up was my Swedish exam, compare 2 works, how the emotional plot is just as important at the exeternal one... yah okay sure. Theeen Psychology Paper 1 which went okay i think, i could answer all of the short answer questions and the essay question but THEN... uuuurrgh it makes me mad! Paper 2. I have never. Never written anything worse in my life. NOT even exaggurating! I was supposed to chose questions from this one section but i didn't remember that so i chose something compleetely different that i havent even studied and dont ask me how i managed to write on it... but i did. then i realized my mistake. Whatever.
Uuuhh okay well at least im DONE! and it feel sOO good; i've been dreading this week for soo long! *big sigh of relief* and not that you guys can read swedish but over the last couple of days i have written about nothing other than my complaints over schoolwork, so i won't have to write depressing school stuff either!
Pluus Mom is making Spaghetti right now so i get to eat! Need FOOOOOOOOOOD. I need sleep. hah, sorry for the most dreary and depressing blog thing ever :P

Seriöst. Jag förstår inte ibland - rätt ofta faktiskt. Ikväll såg jag på Uppdrag Granskning eller vad det nu hette på TV om en tjej som hade blivit utslängd av sin mamma, och misshandlad av sin pappa, och socialen gjorde INGENTING. Dom visste heeeela tiden att detta hände men nej nej dom kan ingenting göra. Världen... jag stör mig så himla mycket på all skit som finns och alla dumma människor som bara inte bryr sig om andra längre! Jag förstår inte hur man kan jobba inom socialvårdnaden och inte BRY sig om människor. Det är ju därför dom är DÄR. Ugh. Samhället går utför. Världen blir sämre och sämre. Det händer mer skit och de som kan ändra iallafall en liten del... det verkar inte som om nånting händer.
*suck* Men det händer fortfarande bra saker också... bara lite (mycket) svårt att komma ihåg det när nästan allt som visas på media är negativt. Man blir smittad helt enkelt! Men man blir inspirerad också. Jag tänker iallafall att jag INTE ska vara som dom som inte bryr sig om sina medmänniskor. Enligt mig är det våran plikt som människor att ta ansvar, inte tänka att "åh, men grannen ringer säkert polisen så jag behöver inte göra det". Alla har ett ansvar! Förlåt att jag har predikat så mycket om det här nu men det är verkligen något som jag tycker starkt om, och jag tycker att världen somv i lever i skulle vara mycket bättre om vissa saker var mer som det var förr när mamma och pappa var unga. Då gick det att lifta från en stad till en annan utan att oroa sig (till en viss del) att bli kidnappad eller vadsomhelst. Generellt sätt tycker jag inte folk är lika "snälla" som dom var förr. Det gör mig ledsen.
Anyways, ska fokusera på positiva saker nu. Spanskan gick bättre än väntat, dock återstår morgondagens uppsatsskrivning då jag kommer att bli riktigt sur för att jag inte kan. Jag hatar att inte kunna! Därför gillar jag skolan tror jag; jag gillar att lära mig saker för då känner jag mig smart, haha. Hursomhelst hittade jag Sylvia, Ingrid, och Carro på ett cafe efter spanskan och dEt är ju alltid kulkul! Åh så skönt att bara prata (och äta maha). Jag saknar dom dagarna då vi hade tid att bara fika. Men dom dagarna kommer igen!
Sen fika med mamma när jag kom hem, kaffe och tre sorters kakor blev det: havrekakor, pepparkakor, och hemgjorda chocolate chocolate chip cookies. GOTT. Justde, jag hade sovmorgon idag också så man kan säga att dagen har varit lyckad! Fy vad bra jag har det... *förbered dig på en klyscha* Livet är inte rättvist!

Men inte idag. SÅ trött. Det här med Mock Exams är inte i det roligaste laget.... blööööö. Orkar inte en skriva något riktigt nu så jag ursäktar i förväg. Som sagt. trött. kom hem vid 6 ungeufär (och det var fortfarande LJUST! vill jag påpeka), åt godis, rester, godis och såg på TV med mamma och vi somnade nästan båda två.
Och nu är jag trött på det här vädret! Plus graderna får allt ta och flyga över hit för snart är det Mars och dÅ minsann ska det vara fint! Annars vet jag inte vad det blir av mig. Då ska jag plugga. Det borde jag göra nu, för spanska Exam imorgon men jag Orkar inte... ångesten och apatin blandar sig till någon annan känsla. Det skulle iallafall inte gör nån skillnad att börja plugga nu klockan 11 på kvällen. Men bara man är förberedd på att faila så känns det inte lika hemskt sen när man har rätt. Oh well. Jag kan inte komma på nånting annat än plugg att skriva om just nu för jag är rätt så fokuserad på mina Exams nu kan man säga... inte för att jag bryr mig så mycket som jag borde men jag är ändå fokuserad.
Nu har jag haft samma mjukisbyxor på mig i 2 dagar, en utav vilken jag ramlade i smutsig snö precis utanför skolan. Frågan är om jag kan ha på mig dom imorgon igEn. JA! När man har Exams får man vara sunkig! :D




Detta var bäst. Det var sommar. Vi sov utomhus. På verandan och på gräsmattan och det var underbart. Och man var sådär lagom somrigt sunkig som man blir när man badar i havet och sen inte orkar duscha. Det får man när det är sommar. Mobil bilder är inte bäst men iallafall. Det var ju sommar.

Och så var kvällen borta. Igen. Jag vet inte hur det händer men på någotvis så bara försvinner tiden. Det här med produktivitet och fokus är någonting jag måste jobba på litegranna tror jag allt! Hursomhelst fick min lilla stora Mattebok med stort M finna sig kvar i skolväskan. Hah! Lite bra känns det faktiskt. Men åh, så här dags när jag borde vara klar, precis ha duschat kanske, läsa lite ur min bok som jag kom halvägs igenom ett halvår sedan, först då känner jag Ångest! Varför varför valde jag... (sätt in valfritt onödigt, lamt, förutsägbart, tidsödslande tv program) istället! Och nu då när jag sitter och skriver om hur jag slösar tid. Mhm, effektiviteten. Men nu antar jag att det är dags att sätta sig med matten i sängen och stirra. Det är så det blir när jag pluggar - jag stirrar. Men det ser ut som om man är jättesmart och duktig. Det är ju det som räknas! egentligen.

Eller... aaa! Jo men det går nog. Biologi exams var faktiskt okej. Jag visste hur man ritar en Eukaryotic Cell och jag visste hur det går till när DNA är "transcribed" eller vad det nu heter. det var mer matten.... gjorde inte typ 5 sidor av 12. Och jag blev röd i ansiktet för när jag tänker sådär mycket rusar allt blod upp till mitt huvud och mina kinder blir röööda. Sött? Nej. Jaja, nu har jag hursomhelst varvat ner... facebookat, ska äta middag med mamma <3 nu. ungspankaka. Lätt, smidigt, gott! Jag har åtminstånde inte mist aptiten än nej! :D

Då får jag gå upp en halvtimme tidigare än vanligt. Jag måste hinna med den bussen. Sen hänger jag av jackan i skåpet, går upp för trappan till Brahe Salen, och går in. Jag sätter hittar bordet jag blivit tilldelat, lyssnar noga på instruktionerna, försöker komma ihåg att andas. Sedan börjar jag min första Mock Exam ever. Biologi. Sen en till i Biologi. Sen matte. Sen... får jag hoppas på att det jag har pluggat hela denna veckan gjorde någon skillnad. Märkligt nog är jag inte - nej nu ljög jag nästan. Jag är nervös.

Ja, jag är en utav de 1587 andra som har skapat en blogg idag, jag erkänner: jag har fallit för bloggvärlden! Nu finns ännu ett perspektiv där ute, ännu ett försök till jag-vet-inte-vad. Ännu är detta bara ett försök, för jag gillar nytt och ovisshet. Så nu håller jag tummarna! :D